Tiden är lovlig. Hela tiden. Utan jaktlicens och synliga vapen är människan på språng efter tiden. Det ska Carpe Diemas och jagas tid, mediteras och effektiviseras, hashtaggas och varas i nuet, medmänniskor ska hjälpas, självrespekten bevaras, lägen ska gillas och förändringsprocesser ska pågå samtidigt som man ska vara nöjd och tacksam. Frågan är om vi alla successivt håller på att utvecklas till fullfjädrade posimister? Nya ord är ju så trendigt.
Där står du och passar in. Som ett tvehågset gökur utan gök. En galakväll, bland andra kameleonter. Och håller inne med det du allra helst vill säga och tycka. Men:
Låt aldrig någonsin ett litet överbett hindra dig från att sticka ut hakan om det behövs.
Kanske har det spottats i motvind allt för många gånger, så många gånger att saliven är slut. Inte lätt att spotta i nävarna om man lider av muntorrhet, säger du.
Prova att säga det där på skånska:
”Ente liätt å spåtta i näivarna näur man lejjdårrr aov monntårrrheeijt”
Monntårrheijjt! Det låter väl glatt?
Skratta du. Bara ut med det. Släpp fram! Det är inte bra att gå och bära på undertryckta känslor. Passa på. Utnyttja tiden.
Tiden!
Du är utnyttjad.
“Udda fågel”, akvarell.
