Funderar ibland på fördomar, på förutfattade meningar.
På hur vi människor ofta utgår ifrån oss själva, våra referensramar, erfarenheter.
Från utsikten där vi själva befinner oss.
Från framsidan, baksidan, sidan, underifrån, från ovan eller kanske inifrån.
Man kan prova att stanna upp.
Kliva ur sig själv för en stund.
Undvika att hoppa i galen tunna.
Ta ett steg tillbaka.
Försöka se runt hörnet.
Klättra upp i någon annans utsiktstorn.
Vänta in.
Lyssna.
Varken döma eller ta åt sig, förstora, förminska eller ignorera.
Kanske blir jorden en mindre missuppfattad plats att vistas på då.
Har du förresten noterat att månen snart är full igen?
